Framtidens lantbruk kräver fler grödor anpassade för svenska odlingsförhållanden

När SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, medverkar som partner till Nordic Agro Summit lyfter docent Cecilia Hammenhag behovet av lönsamhet, ökad grödmångfald och forskning som gör svenskt lantbruk bättre rustat för framtiden.

Lantbrukets framtid formas av flera krafter samtidigt. Ekonomiska villkor, EU-regelverk, tillgången till insatsvaror och ett alltmer varierande klimat ställer nya krav på både odlare, forskning och marknadens aktörer. För Hammenhag är lönsamheten för lantbrukare i hela landet en grundläggande fråga.

– Det finns flera oerhört viktiga frågor, men en av de allra viktigaste är att det måste finnas lönsamhet för lantbrukare i hela landet, säger hon.

En viktig del av detta är att utveckla grödor och sorter som är väl anpassade till olika svenska odlingsförhållanden. Det är en fråga som ligger nära Cecilia Hammenhags forskning och som får stor betydelse för lantbrukets möjligheter att utvecklas långsiktigt.

Regelverk och klimat förändrar spelplanen

Under de kommande fem till tio åren tror Cecilia Hammenhag att EU:s regelverk fortsatt kommer att påverka lantbruket starkt. Inte minst gäller det stödformer och vilka preparat som kommer att vara tillgängliga för växtskydd och ogräsbekämpning.

Även priser och tillgång på insatsvaror blir avgörande för lantbrukets ekonomi. Samtidigt får klimatförändringarna allt större betydelse, med mer varierande och krävande odlingsförhållanden.

Större mångfald skapar motståndskraft

Hammenhag betonar att det finns många innovativa och nytänkande krafter inom lantbruket. Samtidigt hoppas hon att fler vågar utmana den etablerade bilden av vilka grödor som kan och bör odlas i Sverige.

– Vi behöver en större mångfald av grödor för att skapa ett mer robust odlingssystem. För att det ska vara möjligt måste vi samtidigt utveckla grödor som fungerar under svenska förhållanden och skapa lönsamma värdekedjor för dem, säger Cecilia Hammenhag.

Från lovande gröda till fungerande marknad

Arbetet med ovanliga eller helt nya grödor har också visat hur avgörande det omgivande systemet är.

– Även en lovande gröda måste passa in i ett helt system, från odling och förädling till bearbetning och efterfrågan, säger hon.

När Cecilia Hammenhag möter besökarna på Nordic Agro Summit hoppas hon att de tar med sig ett bredare perspektiv på växtförädling och innovation. Framtidens lantbruk handlar inte bara om att förbättra de grödor som redan odlas, utan också om att utveckla och introducera nya alternativ.

Det finns en stor, outnyttjad potential i växtmaterial från naturen, genbanker och äldre odlingssystem. För att potentialen ska komma lantbruket till nytta krävs dock långsiktig forskning, moderna metoder inom växtförädling och samarbete genom hela värdekedjan.