Lönsamhet och kunskap avgör lantbrukets framtid

För att lantbruket ska kunna möta klimatförändringar, geopolitiska svängningar och ökade krav krävs både ekonomisk styrka och långsiktiga investeringar i forskning. Det menar talaren Mathilda Hollertz, VD Stiftelsen Lantbruksforskning, som under Nordic Agro Summit vill lyfta betydelsen av samverkan mellan lantbruk, forskning och offentlig sektor. 

Lönsamheten är grunden 

Lantbrukets kanske viktigaste fråga just nu är lönsamheten. Utan stabila ekonomiska förutsättningar blir det svårt för lantbruksföretag att både fortsätta producera livsmedel och investera i utveckling, innovation och riskhantering. 

– Kraven på näringen är höga – från produktivitet och konkurrenskraft till miljöhänsyn och hållbar omställning. För att lantbrukare ska kunna möta dem måste det också finnas utrymme att fatta långsiktiga beslut på gårdsnivå. Ett hållbart lantbruk bygger inte enbart på ambitioner och teknik, utan på företag som kan vara lönsamma över tid, menar Hollertz.

En mer osäker omvärld kräver anpassning 

Under de kommande fem till tio åren väntas lantbruket påverkas starkt av samspelet mellan klimatförändringar och geopolitik. Internationella konflikter, förändrade handelsflöden och nya marknadsförutsättningar märks redan i tillgången till insatsvaror och i prisbilden på jordbruksprodukter. 

Samtidigt innebär ett förändrat klimat mer extrema väderförhållanden och större osäkerhet i produktionen. Det ökar behovet av kunskap, beredskap och lösningar som hjälper företagen att anpassa sig. Att kunna hantera risker blir därmed en allt viktigare del av ett konkurrenskraftigt lantbruk, fortsätter Hollertz. 

Forskningen behöver nå hela vägen till gården 

En uppfattning som Mathilda Hollertz vill utmana är att forskning skulle vara svår att tillgå eller långt från lantbrukets vardag. Tvärtom finns det, enligt henne, en stark vilja inom forskningen att bidra till lösningar på näringens konkreta utmaningar. 

Nyckeln ligger i hur kunskapen kommuniceras och omsätts i praktiken. När lantbrukare, forskare och rådgivare möts på rätt sätt kan nya rön snabbt ge nytta på gårdsnivå – oavsett om det handlar om precisionsodling, digitala verktyg, växtförädling eller datadrivna beslut. 

– Lantbruket skiljer sig samtidigt från många andra branscher genom att bestå av många små och medelstora företag. Enskilda företag har ofta begränsade möjligheter att finansiera omfattande forskning och utveckling. Därför behövs samverkan mellan näringen, forskningsfinansiärer och statliga aktörer för att säkra den kunskapsutveckling som framtiden kräver, säger hon.

På Nordic Agro Summit hoppas Mathilda Hollertz att besökarna lämnar med en tydlig insikt: forskning och försök är avgörande för produktivitet, konkurrenskraft och hållbar utveckling. Men framstegen kommer inte av sig själva. De förutsätter ett gemensamt engagemang och en stabil, långsiktig finansiering från både branschen och det offentliga.